Idag är det en sådan där "dra-dit-pepparn-slutat-växa-jäklarns-endo"-dag. Det här kommer inte vara en gnällblogg. Jag har nämligen lärt mig att endometrios när sig och växer sig starkare med just gnäll, självömkan , förtvivel och sorg. Istället aktiverar
jag mig med att ligga i halvskuggan och titta på när rödbetorna växer. Det är rätt så intressant faktiskt. Jag kommer på mig flera gånger med att faktiskt ha varit här och nu. Hemligheten med det magiska "här och nu" är just att ovannämnda negativa
spiraler faktiskt sköljts bort i en strömvirvel och jag finner en liten gnutta energi att ta mig an mindre projekt. Idag gör jag Nässelvatten för kommande utplanteringar. Härlig, illaluktande, gudomlig, biologisk näring.
Plättlätt!
Plocka nässlor! Lägg dem i en hink och fyll på med vatten.
Rör om! När bladen bryts ner kommer en härlig odör att infinna sig i hinken. Kan underlättas med en omrörning emellanåt.
Sätt på ett lock och låt stå några dagar! Snart finns mumma till dina plantor.
Tips är att ha tjocka handskar på när du plockar nässlorna. Jag vet, självklar tanke, men just idag är min hjärna inte med och jag tog ett par tunnare handskar. Vilken tur att jag ägnat år till min gröna favorit Aloe veran. En riktigt vän i nöden:
Allt gott!
/Camilla
