Du kan också drabbas av sorg när den lilla försiktiga fänkålsplantan knäcks av verktyg under byggen av odlingstak.
Du kan också drabbas av sorg när en hel låda finfina vitkålsplantor redo att planteras ut, faller rakt ner i golvet och knäcks.
Att odla är liv. Det är också sorg och bortgång. Att odla ger också lärdomar som kan användas framåt.
Den här första halvan av året har kantats av just lite för många besked som lett till just sorg och sorgearbete. Men det här året har också varit fyllt av liv. Av drömmar och förhoppningar. Fullt av energi och fart.
Jag sörjer inte Berlottibönan. Inte heller vitkålen eller fänkålen. Jag fyller på utomhusbäddarna med ny jord och planterar de som överlevt, långt ifrån Sorgmyggans fuktiga dal.
/Camilla